I allt sågande av Polanskis regisserande så glömde jag att berätta om skådespelarna i filmen. Skådespelarna var det enda som var positivt med den här filmen. Speciellt personen som spelade Fagin. Han gick verkligen in i rollen och hade en härlig inlevelse i sitt skådespelande. Det som var roligt var att han såg ut precis så som man hade föreställt sig från boken. Personen som spelade Oliver Twist var också väldigt duktig med tanke på hans unga ålder.
Betyg för skådespelarna överlag: 6.5/10 vilket gjorde filmen lite bättre.
Oliver Twist kan läsas av de flesta personer. Den är lätt att komma in i och den blir aldrig tråkig att läsa. Det enda stället man kan tycka är lite segt är mellan sida 180-200, där Rose blir sjuk. När man läste det tyckte jag att boken tappade sin intensitet och blev händelsefattig. Det var inte förrän när jag förstod vilken inverkan stycket skulle ha på boken som jag insåg att den delen var nödvändig att ha med. Så jag tycker att alla bör läsa Oliver Twist någon gång i sitt liv.
Med det här inlägget avslutar jag mitt bloggskrivande. Det har varit både roligt och intressant att skriva om boken, men även att läsa Charles Dickens mästerverk Oliver Twist.
Ha en riktigt GOD JUL!
/Henrik
torsdag 17 december 2009
lördag 12 december 2009
uppgift 3
12 Dec 1838
Kära Mr Brownlow
Jag sitter här, fängslad i ett kallt mörkt litet rum för mig själv i herr Fagins vanvårdade hus. Huset är beläget i en mörk gränd i London. Mer exakt vet jag inte. Ibland får jag tillåtelse av herr Fagin att gå ut i resten av huset, men jag får inte gå ut utomhus. Det är ett väldigt smutsigt och vanvårdat hus. rummen en trappa upp har höga spiselramar, som är skurna i trä, och stora dörrar, höga paneler och ornamenteringar i taket. Allt är svart av damm och vanvård. Det hänger spindelväv överallt och ibland kan det till och med kila någon mus tvärs över golvet. Inte mycket till ljus finns det heller. De murkna fönsterluckorna är fast tillskruvade i alla rummen och järnstängerna som håller fast dem är hårt nerskruvade i träet och det gör att det enda ljus som tränger igenom kommer från runda hål upptill. Detta gör rummen ännu dystrare. I det stora rummet finns en eldstad. Framför den stor ett bord av furu med ett talgljus, nedstucket i halsen på en butelj. På bordet stor där alltid ett par ölkrus, de tycker nämligen om att dricka öl rätt ofta. Där finns även ett par bäddar som är gjorda av gamla säckar utspridda på golvet. Där hänger också ett antal näsdukar som herr Fagins småskurkar filuren och Charley Bates har stulit.
Idag berättade herr Fagin en historia om en liten pojke som hade skvallrat på hans herrar för polisen. Det slutade med att pojken blev hängd. Detta gör mig väldigt rädd och ängslig och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag vågar inte rymma härifrån eftersom jag är rädd att samma sak ska hända mig. Snälla du, kom och rädda mig från den här hemska platsen
/Oliver Twist /Henrik
Kära Mr Brownlow
Jag sitter här, fängslad i ett kallt mörkt litet rum för mig själv i herr Fagins vanvårdade hus. Huset är beläget i en mörk gränd i London. Mer exakt vet jag inte. Ibland får jag tillåtelse av herr Fagin att gå ut i resten av huset, men jag får inte gå ut utomhus. Det är ett väldigt smutsigt och vanvårdat hus. rummen en trappa upp har höga spiselramar, som är skurna i trä, och stora dörrar, höga paneler och ornamenteringar i taket. Allt är svart av damm och vanvård. Det hänger spindelväv överallt och ibland kan det till och med kila någon mus tvärs över golvet. Inte mycket till ljus finns det heller. De murkna fönsterluckorna är fast tillskruvade i alla rummen och järnstängerna som håller fast dem är hårt nerskruvade i träet och det gör att det enda ljus som tränger igenom kommer från runda hål upptill. Detta gör rummen ännu dystrare. I det stora rummet finns en eldstad. Framför den stor ett bord av furu med ett talgljus, nedstucket i halsen på en butelj. På bordet stor där alltid ett par ölkrus, de tycker nämligen om att dricka öl rätt ofta. Där finns även ett par bäddar som är gjorda av gamla säckar utspridda på golvet. Där hänger också ett antal näsdukar som herr Fagins småskurkar filuren och Charley Bates har stulit.
Idag berättade herr Fagin en historia om en liten pojke som hade skvallrat på hans herrar för polisen. Det slutade med att pojken blev hängd. Detta gör mig väldigt rädd och ängslig och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag vågar inte rymma härifrån eftersom jag är rädd att samma sak ska hända mig. Snälla du, kom och rädda mig från den här hemska platsen
/Oliver Twist /Henrik
Filmen
Drama/Familjefilm från 2005 med bl.a Ben Kingsley, Barney Clarke, Frank Finlay, Jamie Foreman.
regisserad av Roman Polanski.
Vad var detta för film!!!!!!!! Fruktansvärt dålig. Vet inte hur Roman Polanski har tänkt, om han ens har läst boken eller om han bara har gissat sig till handlingen. För det första så tar han inte med någonting om delen med Rose Maylie och fru Maylie vilket enligt mig är den viktigaste delen i hela boken. Halva boken handlar om just Rose och fru Maylie. Rose är till exempel Olivers moster vilket enligt Polanski tydligen är helt betydelselöst. Hela slutet i boken handlar om att ta reda på var Oliver kommer ifrån, vilket man också får reda på. I filmen tar man inte upp något av det här, vilket jag är helt oförstående till. Varför tar man inte upp det mest väsentliga och berättar om olivers bakgrund?!!!!! För det andra: Man tar varken upp Monks eller fru Bumble. Monks är en otroligt viktig del i berättelsen. Det är ju han som gör så att Fagin gör en sådan ansträngning för att behålla Oliver genom att betala honom för det. Annars hade kanske berättelsen tagit en helt annan händelseutveckling. För det tredje: I boken gör Oliver, Mr sickes och hans kumpan (som jag inte kommer ihåg namnet på) inbrott hos fru Maylie. Vad gör de i filmen då? Där gör de inbrott hos Mr Brownlow!!!! Sedan tog de tillbaka Oliver till Fagin. Jag fattade ingenting
Det som gör filmen så dålig tror jag beror på att filmen var inte alls lik boken i stora delar (de mest väsentliga enligt mig). Detta gjorde mig väldigt irreterad. Jag skulle säkert tyckt annorlunda om jag inte hade läst boken men det får jag aldrig veta.
Betyg 1/10:( /Henrik
regisserad av Roman Polanski.
Vad var detta för film!!!!!!!! Fruktansvärt dålig. Vet inte hur Roman Polanski har tänkt, om han ens har läst boken eller om han bara har gissat sig till handlingen. För det första så tar han inte med någonting om delen med Rose Maylie och fru Maylie vilket enligt mig är den viktigaste delen i hela boken. Halva boken handlar om just Rose och fru Maylie. Rose är till exempel Olivers moster vilket enligt Polanski tydligen är helt betydelselöst. Hela slutet i boken handlar om att ta reda på var Oliver kommer ifrån, vilket man också får reda på. I filmen tar man inte upp något av det här, vilket jag är helt oförstående till. Varför tar man inte upp det mest väsentliga och berättar om olivers bakgrund?!!!!! För det andra: Man tar varken upp Monks eller fru Bumble. Monks är en otroligt viktig del i berättelsen. Det är ju han som gör så att Fagin gör en sådan ansträngning för att behålla Oliver genom att betala honom för det. Annars hade kanske berättelsen tagit en helt annan händelseutveckling. För det tredje: I boken gör Oliver, Mr sickes och hans kumpan (som jag inte kommer ihåg namnet på) inbrott hos fru Maylie. Vad gör de i filmen då? Där gör de inbrott hos Mr Brownlow!!!! Sedan tog de tillbaka Oliver till Fagin. Jag fattade ingenting
Det som gör filmen så dålig tror jag beror på att filmen var inte alls lik boken i stora delar (de mest väsentliga enligt mig). Detta gjorde mig väldigt irreterad. Jag skulle säkert tyckt annorlunda om jag inte hade läst boken men det får jag aldrig veta.
Betyg 1/10:( /Henrik
helhetsintryck
Boken Oliver Twist var faktiskt väldigt bra( mycket bättre än vad jag hade hoppats på även om jag inte trodde den skulle vara dålig). Boken är väldigt välskriven på det sättet att den är väldigt detaljrik med miljön och karaktärs beskrivningarna. Det är väldigt lätt att komma in in boken och när man väl är inne är det mycket svårt att tappa bort sig igen. Det som är det bästa med boken är att spänningen aldrig försvinner (som den gör i många böcker, vilket nog beror på (precis som Karin berättade) att när Dickens skrev Oliver Twist så skrev han den som en följetong i en tidning (alltså han delade upp berättelsen i delar). Detta gjorde att för att folk skulle vilja köpa tidningen och läsa boken krävdes att boken hela tiden behöll sin intensitet och var spännande. Detta kännetecknar realismen där det var vanligt att böcker gavs ut i olika följetonger. Detta skapade stor konkurrens bland författarna, vilket gjorde att de behövde skriva på ett visst sätt. Berättelsen skulle vara lätta att ta till sig och vara spännande helst i slutet av delen, vilket i alla fall för mig, gör att boken blir väldigt bra när man läser den i sin helhet. En annan sak som Dickens gör bra är att i slutet berättar han hur de går för alla karaktärerna som finns med i boken.
Betyg 7/10 /Henrik
Betyg 7/10 /Henrik
färdigläst
Ja nu har man läst ut boken. Slutet blev precis som jag hade hoppats, väldigt händelserikt och spännande. I slutet får man reda på hur det går till när Fagin och de andra skurkarna åker fast. Man får även reda på vad som händer med de andra karaktärerna som finns i boken. För att alla karaktärerna i boken kommer tillbaka in i händelserna igen, vilket gör boken ännu bättre. Dickens skriver på ett sätt som gör att det blir lätt att följa med vad som händer och får in de olika personer i berättelsen väldigt bra. Annars kan de bli så att det blir för mycket att hålla reda på för läsaren om för många personer kommer tillbaka och försvinner hela tiden. I sista kapitlet berättar Dickens. Nu återstår bara ett helhetsintryck och att se filmen:) /Henrik
måndag 7 december 2009
Charles Dickens
Eftersom författaren till Oliver Twist är Charles Dickens så tänkte jag lägga ut lite fakta om just nämnde Dickens.
Charles John Huffam Dickens föddes 7 februari 1812 i Portsmouth, England. Under barndomen fick Dickens jobba som arbetare i en skosmörjefabrik på grund av sin familjs dåliga ekonomiska situation. Han gick inte i skolan men trots det, med hjälp av att han kunde stenografera (anteckna med hög hastighet) blev han år 1834 journalist på tidningen Morning Chronicle. År 1836 gifte han sig med Catherine Hogarth och de fick tio barn tillsammans ( ett barn dog dock efter åtta månader). De skilde sig år 1858. Charles Dickens dog 9 juni 1870 och blev 58 år.
Dickens skriver rätt så poetiskt, med ett starkt komiskt drag. Hans satirer över brittisk aristokratisk snobberi förekommer ofta. Alltså att han påvisar brister i den engelska adelns uppförande. Hans romaner var bland annat samhällskritiska. Han var en stark kritiker av fattigdom och den sociala klassuppdelningen i det viktorianska samhället (Viktoriansk tid i Storbritannien anses vara den brittiska industriella revolutionens höjdpunkt och den tid då det brittiska imperiet var på topp). Vid flera tillfällen uttalade han skarp kritik mot de sociala myndigheterna för den behandling fattiga barn utsattes för. Han lyckades få igenom en del förändringar i London, när det gällde barnhemmen.
Några av Charles Dickens största verk är : Oliver Twist, En julsaga, American Notes och Klockorna.
Hoppas detta ger er en kännedom vem Charles Dickens var och hur/vad han skrev /Henrik
Charles John Huffam Dickens föddes 7 februari 1812 i Portsmouth, England. Under barndomen fick Dickens jobba som arbetare i en skosmörjefabrik på grund av sin familjs dåliga ekonomiska situation. Han gick inte i skolan men trots det, med hjälp av att han kunde stenografera (anteckna med hög hastighet) blev han år 1834 journalist på tidningen Morning Chronicle. År 1836 gifte han sig med Catherine Hogarth och de fick tio barn tillsammans ( ett barn dog dock efter åtta månader). De skilde sig år 1858. Charles Dickens dog 9 juni 1870 och blev 58 år.
Dickens skriver rätt så poetiskt, med ett starkt komiskt drag. Hans satirer över brittisk aristokratisk snobberi förekommer ofta. Alltså att han påvisar brister i den engelska adelns uppförande. Hans romaner var bland annat samhällskritiska. Han var en stark kritiker av fattigdom och den sociala klassuppdelningen i det viktorianska samhället (Viktoriansk tid i Storbritannien anses vara den brittiska industriella revolutionens höjdpunkt och den tid då det brittiska imperiet var på topp). Vid flera tillfällen uttalade han skarp kritik mot de sociala myndigheterna för den behandling fattiga barn utsattes för. Han lyckades få igenom en del förändringar i London, när det gällde barnhemmen.
Några av Charles Dickens största verk är : Oliver Twist, En julsaga, American Notes och Klockorna.
Hoppas detta ger er en kännedom vem Charles Dickens var och hur/vad han skrev /Henrik
söndag 6 december 2009
halvvägs
Hej igen !
Har nu läst lite mer än halva boken och den blir faktiskt bara bättre och bättre. Efter en ganska sorglig inledning så har boken nu kommit in i ett spännande läge där man följer Olivers liv hos den elaka och tjuvaktiga juden Fagin. Precis som tidigare lever Oliver ett liv där han inte har någon frihet alls utan lyder Fagins minsta, som har ett totalt grepp om stackars Olivers liv. Men en dag när Oliver är ute med Fagins undersåtar Charley Bates och Filuren (som är något äldre än Oliver), så hamnar Oliver i problem med polisen men lyckas undkomma något straff utan istället hamnar hos en snäll gammal man. Fagin blir rasande över att Oliver inte längre lyder under honom och är rädd att han ska berätta för någon om vad han håller på med. Därför börjar han leta efter Oliver och till slut av en ren slump finner sig Oliver återigen i Fagins grepp där han får stanna ända tills Fagin låter honom vara med på ett inbrott under ledning av Mr Sikes (en kumpan till Fagin). Under detta inbrott som går åt skogen blir Oliver skadad och blir lämnad kvar när Mr Sikes flyr undan byborna som jagar honom. Oliver hamnar i ett hus där han får återhämta sig och blir väl omhändertagen. Det ska bli väldigt spännande att se om Oliver nu äntligen har hittat en familj att bo hos eller om Fagin återigen ska få tag på honom. Det som gör boken så bra hitintills är sättet som Dickens skriver på. Han beskriver händelserna och detaljerna (speciellt miljön) på ett mycket bra sätt vilket gör att det blir lättare för läsaren att hänga med. Han skriver också på ett sätt som gör att spänningen lever kvar hela tiden och inte dör ut som i många andra böcker. / Henrik
Har nu läst lite mer än halva boken och den blir faktiskt bara bättre och bättre. Efter en ganska sorglig inledning så har boken nu kommit in i ett spännande läge där man följer Olivers liv hos den elaka och tjuvaktiga juden Fagin. Precis som tidigare lever Oliver ett liv där han inte har någon frihet alls utan lyder Fagins minsta, som har ett totalt grepp om stackars Olivers liv. Men en dag när Oliver är ute med Fagins undersåtar Charley Bates och Filuren (som är något äldre än Oliver), så hamnar Oliver i problem med polisen men lyckas undkomma något straff utan istället hamnar hos en snäll gammal man. Fagin blir rasande över att Oliver inte längre lyder under honom och är rädd att han ska berätta för någon om vad han håller på med. Därför börjar han leta efter Oliver och till slut av en ren slump finner sig Oliver återigen i Fagins grepp där han får stanna ända tills Fagin låter honom vara med på ett inbrott under ledning av Mr Sikes (en kumpan till Fagin). Under detta inbrott som går åt skogen blir Oliver skadad och blir lämnad kvar när Mr Sikes flyr undan byborna som jagar honom. Oliver hamnar i ett hus där han får återhämta sig och blir väl omhändertagen. Det ska bli väldigt spännande att se om Oliver nu äntligen har hittat en familj att bo hos eller om Fagin återigen ska få tag på honom. Det som gör boken så bra hitintills är sättet som Dickens skriver på. Han beskriver händelserna och detaljerna (speciellt miljön) på ett mycket bra sätt vilket gör att det blir lättare för läsaren att hänga med. Han skriver också på ett sätt som gör att spänningen lever kvar hela tiden och inte dör ut som i många andra böcker. / Henrik
lördag 5 december 2009
citat 2
Citatet jag har valt är hämtat från kapitel 22 på sidan 120. citatet är hämtat från herr Gumble. Citatet lyder "jo, han gick sin väg och han dog faktiskt på gatan". Personen som dog var en luffare som inte fick tillräckligt med mat av herr Gumble för att överleva. Jag har valt citatet eftersom det är väldigt tongivande om hur författarna skrev under realismen. De skrev om hur det verkliga livet var och inte om en fantasivärld med hjältar och prinsessor som under romantiken, utan de ville berätta hur samhället såg ut på ett så realistiskt sätt som möjligt. En bild av samhället var just fattigheten och om folk som dog på gatan i brist på mat och hushåll och det ansågs normalt. Detta tog man inte upp under romantiken eftersom då ansågs det dåligt och fult att skriva om fattighet, död och hur "vanliga" människor hade det. Att man kunde skriva om de här sakerna under realismen berodde till stor del på den revolution som spred sig i Europa i början av 1800-talet. I och med revolutionen (som ni kan läsa om i förra inlägget) så ändrades också författarnas skrivsätt. De började nu skriva om de nya förhållanden människor levde i och insåg att den största läsargruppen som man kunde nå ut till var den så kallade medelklassen. Därför började man skriva om hur verkligheten för vanliga människor såg ut, eftersom det var det som folket ville läsa och tyckte var intressant. Hela boken i sig är ett jättebra exempel av hur man skrev under realismen. Där man ville beskriva hur verkligheten kunde se ut för personer så realistiskt som möjligt. Och för vissa människor var det som Oliver Twist utsattes för verklighet, nämligen fattigdom. Boken är inte heller full av hjältar och prinsessor som man skrev om under romantiken, utan den beskriver hur livet var för en pojke i verkligheten, vilket var typiskt att skriva om under realismen. / Henrik
fredag 4 december 2009
realismen, lite bakgrundsfakta
Charles Dickens mästerverk Oliver Twist är skriven under tidsepoken realismen. Därför hade jag tänkt att berätta lite om realismens bakgrund, hur den uppstod och vad realismen bygger på.
I början av 1800-talet började livet förändras för människor i världen. Livet förenklades med tekniska hjälpmedel som ånglokomotivet ( vilket gjorde att järnvägar började binda samman städerna och man kunde transportera saker mycket enklare ). Stora fabriker började byggas vilket ledde till att de fattiga människorna började bege sig till storstäderna för att få arbete i dem och tjäna pengar.
Under denna revolutionerande tid ändrades även litteraturen, då folk var trötta på hjältar och fiktioner utan var mer intresserade av vad som hände i världen. Författarna intresserade sig mer och mer för de nya förhållanden människor levde i och insåg att den i särklass största läsargruppen som man kunde nå ut till var den så kallade medelklassen. Därför började man skriva om hur verkligheten för "vanliga" människor såg ut. Så föddes realismen.
Realismen varade mellan år 1830 till naturalismens början i slutet av 1800-talet.
Realismen brukar förenklat beskrivas som "konsten att skildra verkligheten som den är", alltså strävan efter att skildra omvärlden så realistiskt som möjligt, ofta på ett vetenskapligt vis. Vetenskapsmännen började man återigen se upp till ( till skillnad från romantiken där grundstenarna var fantasin och känslor ). Man kan alltså säga att man under realismen återgick lite till Upplysningstiden där vetenskapsmän var väldigt respekterade. Under realismen var det inte längre dåligt och fult att skriva om t.ex. fattiga människor, prostitution och hur vanliga människor hade det, eftersom det beskriver ju hur verkligheten egentligen var då.
Det var lite om realismen. Återkommer när jag har läst lite till :). / Henrik
I början av 1800-talet började livet förändras för människor i världen. Livet förenklades med tekniska hjälpmedel som ånglokomotivet ( vilket gjorde att järnvägar började binda samman städerna och man kunde transportera saker mycket enklare ). Stora fabriker började byggas vilket ledde till att de fattiga människorna började bege sig till storstäderna för att få arbete i dem och tjäna pengar.
Under denna revolutionerande tid ändrades även litteraturen, då folk var trötta på hjältar och fiktioner utan var mer intresserade av vad som hände i världen. Författarna intresserade sig mer och mer för de nya förhållanden människor levde i och insåg att den i särklass största läsargruppen som man kunde nå ut till var den så kallade medelklassen. Därför började man skriva om hur verkligheten för "vanliga" människor såg ut. Så föddes realismen.
Realismen varade mellan år 1830 till naturalismens början i slutet av 1800-talet.
Realismen brukar förenklat beskrivas som "konsten att skildra verkligheten som den är", alltså strävan efter att skildra omvärlden så realistiskt som möjligt, ofta på ett vetenskapligt vis. Vetenskapsmännen började man återigen se upp till ( till skillnad från romantiken där grundstenarna var fantasin och känslor ). Man kan alltså säga att man under realismen återgick lite till Upplysningstiden där vetenskapsmän var väldigt respekterade. Under realismen var det inte längre dåligt och fult att skriva om t.ex. fattiga människor, prostitution och hur vanliga människor hade det, eftersom det beskriver ju hur verkligheten egentligen var då.
Det var lite om realismen. Återkommer när jag har läst lite till :). / Henrik
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)