Jag har läst färdigt boken och jag tyckte att den var väldigt bra. När jag började läsa boken så kändes det som att jag kom in i handlingen direkt. Jag tyckte att boken på något sätt var väldigt ”magisk”, eftersom att när jag läste boken, så kändes det som att jag var med i själva boken på något sätt, tack vare Charles Dickens otroliga beskrivningar. Jag skulle rekommendera alla människor att läsa Oliver Twist någon gång i livet så att man inte missar den underbara känslan när man läser boken. Personligen så tycker jag att boken passar nästan alla personer eftersom att beskrivningarna är så bra och att handlingen är jätte bra. Man får reda på hur det var under den tiden i England. Jag hade hörtalats om boken Oliver Twist ända sedan jag var liten, men jag hade aldrig tagit itu med att läsa boken, så därför tog jag chansen att läsa den nu när vi fick välja bok. Jag ångrar mig inte ett dugg av att jag läste boken. Trots att boken är skriven som följetonger i en tidning så var den väldigt bra som bok och är definitivt värd att läsa!
Det var första gången som jag hade en egen blogg och skrev i, men det visade sig vara intressant att ha en egen blogg trots allt. När jag skrev i bloggen så kunde jag se hur mitt skrivande om boken bara växte och växte, så på så sätt var det roligt att se hur man har genomfört sina uppgifter.
Med detta avslutar jag mitt skrivande i bloggen och hoppas på att ni har kunnat ta del av det jag har skrivit.
/Patricia
tisdag 19 januari 2010
Uppgift 3
5 januari 1839
Goddag Mr Brownlow!
Jag sitter ensam, inlåst i ett litet mörkt rum i källaren i likkistaffären, i London och skriver. Det är herr Bumble som har orsakat att jag sitter inlåst i det mörka och övergivna lilla rummet i källaren. Det var nämligen så att Noah hade hållt på att säga en massa taskiga saker om min mor hela dagen så till sist stod jag inte ut mer ,så jag slog honom för att han skulle vara tyst. Men när jag hade slagit Noah sade genast fru Sowerberry till Noah att han skulle hämta herr Bumble i fattighuset. När herr Bumble kom till likkistaffären så slog han mig väldigt hårt och gav mig ett par örfilar och låste in mig i detta mörka och trista rum. Herr Bumble sade inte hur länge jag skulle få sitta inlåst i detta rummet. Men en sak som är säker är att jag inte står ut mer. Jag har redan suttit inlåst här i 2 dagar och är jätte hungrig. Ingen har givit mig något att äta, jag har endast fått två glas vatten om dagen att dricka. Det är så trist i det här rummet. Det finns ingenting i rummet så när jag det är sovdags så lägger jag mig som en hund på golvet och försöker sova. Det enda som jag kan göra är att stirra in i stenväggen. –Nej, nu står jag inte ut mer! Jag har bestämt mig för att rymma imorgon och jag ska göra det. Jag tänker rymma så fort jag bara kan. Jag tänker gömma mig bakom ett par buskar mitt på torget där du kan hämta mig. Tack för att du finns Mr Brownlow! Du är den ende som jag har känt mig trygg hos och du hjälper mig alltid. Jag älskar dig!
Puss och kram från Oliver.
/Patricia
Goddag Mr Brownlow!
Jag sitter ensam, inlåst i ett litet mörkt rum i källaren i likkistaffären, i London och skriver. Det är herr Bumble som har orsakat att jag sitter inlåst i det mörka och övergivna lilla rummet i källaren. Det var nämligen så att Noah hade hållt på att säga en massa taskiga saker om min mor hela dagen så till sist stod jag inte ut mer ,så jag slog honom för att han skulle vara tyst. Men när jag hade slagit Noah sade genast fru Sowerberry till Noah att han skulle hämta herr Bumble i fattighuset. När herr Bumble kom till likkistaffären så slog han mig väldigt hårt och gav mig ett par örfilar och låste in mig i detta mörka och trista rum. Herr Bumble sade inte hur länge jag skulle få sitta inlåst i detta rummet. Men en sak som är säker är att jag inte står ut mer. Jag har redan suttit inlåst här i 2 dagar och är jätte hungrig. Ingen har givit mig något att äta, jag har endast fått två glas vatten om dagen att dricka. Det är så trist i det här rummet. Det finns ingenting i rummet så när jag det är sovdags så lägger jag mig som en hund på golvet och försöker sova. Det enda som jag kan göra är att stirra in i stenväggen. –Nej, nu står jag inte ut mer! Jag har bestämt mig för att rymma imorgon och jag ska göra det. Jag tänker rymma så fort jag bara kan. Jag tänker gömma mig bakom ett par buskar mitt på torget där du kan hämta mig. Tack för att du finns Mr Brownlow! Du är den ende som jag har känt mig trygg hos och du hjälper mig alltid. Jag älskar dig!
Puss och kram från Oliver.
/Patricia
måndag 18 januari 2010
Andra blogg-uppgiften
Oliver Twist är skriven under realismen, alltså någon gång under mitten av 1800-talet. Jag tänkte skriva lite om realismen eftersom att boken utspelar sig just under realismen.
Realismen är en tidsepok som varade från ungefär år 1830-1860. Under tiden då epoken, realismen varade så pågick också en stor förändring i samhället. Man kallade denna förändring för industriella revolutionen. Massor med människor flyttade från landsbygden till städerna för att kunna få arbete, för det lönade sig inte längre på att försörja sig genom jordbruk.
Under realismen så ville man beskriva omvärlden så bra som möjligt och ett sätt att göra detta på var att skriva böcker. Under realismen så satte man vanliga människor och deras vardagliga händelser i centrum. Man ville verkligen visa hur det var för de flesta människor i landet. Man ville att folket som skulle läsa böckerna verkligen skulle få reda på hur det var i landet och hur de flesta människorna verkligen hade det.
I vissa avsnitt i boken så lägger man märke till realismens spår och i andra avsnitt så gör man det inte alls. Man får en väldigt bra och realistisk bild av Londons fattigkvarter i boken. Jag tycker inte att Dickens har så bra personbeskrivningar egentligen, eftersom att han beskriver bokens kvinnor som ”satkärringar”, som föreståndarinnan på barnhemmet eller som ”änglar”, som Olivers mamma. Andra saker som är typiska i boken under realismen, som Dickens redogör för ,är att han behandlar aktuella ämnen i samhället och att den utspelar sig i samma tidsperiod som den skrevs i.
Det citatet som jag har valt är från kapitel 23 på sidan 125 i boken. Citatet sägs av ett apoteksbiträde och lyder så här: ”Ni borde skaffa er bättre kol från era leverantörer” och föreståndarinnan sa ”Det är styrelsen som bestämmer”. Med detta får jag en känsla av att att cheferna och liknande inte bryr sig om att ge arbetarna rätt sorts kol för att få så bra värme som möjligt. Detta är ett bra exempel på hur det verkligen var ute i samhället. Man behandlade inte arbetarna på ett bra sätt, man brydde sig bara om att massproducera varor för att kunna tjäna så mycket som möjligt. Man får reda på att det var under den industriella revolutionen eftersom att man använde kol, som man använde till ångmaskinerna under den industriella revolutionen.
/Patricia
Realismen är en tidsepok som varade från ungefär år 1830-1860. Under tiden då epoken, realismen varade så pågick också en stor förändring i samhället. Man kallade denna förändring för industriella revolutionen. Massor med människor flyttade från landsbygden till städerna för att kunna få arbete, för det lönade sig inte längre på att försörja sig genom jordbruk.
Under realismen så ville man beskriva omvärlden så bra som möjligt och ett sätt att göra detta på var att skriva böcker. Under realismen så satte man vanliga människor och deras vardagliga händelser i centrum. Man ville verkligen visa hur det var för de flesta människor i landet. Man ville att folket som skulle läsa böckerna verkligen skulle få reda på hur det var i landet och hur de flesta människorna verkligen hade det.
I vissa avsnitt i boken så lägger man märke till realismens spår och i andra avsnitt så gör man det inte alls. Man får en väldigt bra och realistisk bild av Londons fattigkvarter i boken. Jag tycker inte att Dickens har så bra personbeskrivningar egentligen, eftersom att han beskriver bokens kvinnor som ”satkärringar”, som föreståndarinnan på barnhemmet eller som ”änglar”, som Olivers mamma. Andra saker som är typiska i boken under realismen, som Dickens redogör för ,är att han behandlar aktuella ämnen i samhället och att den utspelar sig i samma tidsperiod som den skrevs i.
Det citatet som jag har valt är från kapitel 23 på sidan 125 i boken. Citatet sägs av ett apoteksbiträde och lyder så här: ”Ni borde skaffa er bättre kol från era leverantörer” och föreståndarinnan sa ”Det är styrelsen som bestämmer”. Med detta får jag en känsla av att att cheferna och liknande inte bryr sig om att ge arbetarna rätt sorts kol för att få så bra värme som möjligt. Detta är ett bra exempel på hur det verkligen var ute i samhället. Man behandlade inte arbetarna på ett bra sätt, man brydde sig bara om att massproducera varor för att kunna tjäna så mycket som möjligt. Man får reda på att det var under den industriella revolutionen eftersom att man använde kol, som man använde till ångmaskinerna under den industriella revolutionen.
/Patricia
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)